Än en gång sitter jag här, vid datorn, mitt i natten. Eller i alla fall i början av natten.
Det börjar alltid med jobb, t.ex. med webshopen, eller med att göra träningsprogram åt PT-kunder, sen slutar det med att jag kollar igenom bilder, bloggen, andras bloggar, ser tillbaka. Minns. Det är det bästa med att ha en blogg. Det allra, allra bästa. Att jag kan gå tillbaka och se att ”ja, just det, då gjorde vi det här, vad fint det var”. Och det är ju även det dumma med att jag inte är lika aktiv längre. Men jag FÖRSÖKER.
Ja, jag gillar att ha många järn i elden. Får ångest av 7-16 varje dag, på samma jobb, år efter år. Kan verkligen få andnöd av tanken på det. Så jag tycker om by airaM och handbollen och PT-utbildningen och extrajobbet inom bemanning. Det gör jag verkligen. Iblaaaand kanske det känns lite virrigt bakom pannbenet bara. Som denna veckan. Min kropp har totalt gått under och jag kan inte riktigt veta om det beror på matchen i söndags (där jag blev totalt överkörd) eller om jag bara kör någon slags miniversion av att köra slut på sig själv. Oavsett så har jag tvingat mig själv att ta det lugnare denna vecka. Ingen handboll, t.ex. Bara två gympass hittills – i måndags och i dag (onsdag), sen blir det väl ett i morgon med. Sen är det ju PT-helg i Stockholm som gäller och då blir det inte mycket fysisk aktivitet, men desto mer psykisk. Så då gäller det att jag mår lite bättre än jag gör just nu.
Så det är lite med livet som insats som jag sitter här klockan 01.15, för Aston mår kanske inte helt bra och eventuellt blir det inget dagis för honom i morgon, vilket innebär full (nåja, nästan) fart från, ska vi säga 06.30, i morgon. Ja, det är ju bara ca ungefär fem timmar tills dess. Living on the edge….
Men så fastnar jag i iPhoto på datorn…
Hittar Aston när han badar hemma hos mamma och Charlie julhelgen 2012.
Hittar Charlie och Aston busandes, samma kväll som ovan.
Och en liten Aston på julafton 2012.
Sen hittar jag en bäst-Aston i ugglemössa från 15:e december 2012. En bild jag inte ens minns att jag sett förut.
Jag hittar denna vackra bild på hur en riktig vinter ska se ut.
Och så denna på när Frida fotar Aston och det blev bl.a. till denna fina;
Så vet ni vad? Det är nog inte så dumt med natten ändå.
Hej.