granatäpple med chokladöverdrag

För första gången i mitt vuxna liv har jag i kväll gjort julgodis. Jag la ut en bild på ingredienserna på instagram och fick frågan om recept.

I ärlighetens namn går det inte ens att kalla recept, för det man gör är följande:

1. Skicka iväg någon annan att handla, speciellt om du är gravid och har foglossning. Be att hen köper formar (knäckformar tex), valfri choklad (mörk, mint, havssalt valde vi) och granatäpplen.

2. Fota ingredienserna och lägg upp på instagram för att läska alla andra och typ få känna dig jävligt julig och huslig = vuxet.

3. Dela ett granatäpple och banka skiten ur det med en såsslev för att få ut kärnorna. Skämta om att köket ser ut som en scen ur Dexter.

4. Smält chokladen i en skål i micron. Under tiden kan du placera ut formarna på tex en bricka. Du hinner även läsa en kort juldikt innan chokladen smält.

5. Använd en (eller två) tesked(ar) för att lägga den smälta chokladen i botten på formarna. Det kommer bli kladdigt, så det är ingen idé att du försöker vara präktig och renlig i början. Ös på ba.

6. Använd en annan tesked (nu räcker det med en!) för att lägga i granatäpplekärnorna i formarna. Fantisera lite om ifall Victoria Beckham någonsin gjort julgodis till sin familj under tiden.

7. Använd chokladskedarna igen för att täcka över granatäpplekärnorna. Jag tog havssaltschoklad i botten och mörk choklad som topp på några och mintchoklad i hela på några. Du gör ju som du vill, det tänker jag inte lägga mig i.

8. In med skiten i kylen. Låt stå.

I kylen är det ju förhoppningsvis kallt och då stelnar chokladen igen, så efter någon timme så kan man ta ut och provsmaka. Jag gjorde mina i minimuffinsformar, så de blev rätt stora, därför delade jag och Vikto på en och cut in half såg den ut som ovan.

Den var skitgod.

(9. Ät helst upp allihopa innan julafton, så ni slipper dela med er.)

Varsågoda! Och god jul.

tre stycken bilder

Jag, i går kväll. Gravid i vecka 29. Känner att magen är sprängfull och kan för mitt liv inte förstå hur det ska få plats ett par kg till av bebis där inne. Trots att jag varit med förut. Mamma Mia….

Aston i affären i dag. Trött som en liten gnu efter nästan tre timmars lek med hans fina kompis August. Älskar hur gosegosig han är i sin vinterjacka från Kappahl. ❤

En del av resultatet från kvällens lussebullebak. Vikto sa att jag får äta hur många jag vill och han skojade inte ens.

i goda vänners lag

I går hade vi Alex, Johan och lille Morris hemma på middag. Fina vänner som vi träffar alldeles för sällan, trots att vi bor i samma samhälle.

Jag hade varit i Jönköping på dagen och tittat på Hallbys seriepremiär mot Drott (seger 23-20) och hade lite knappt med tid från hemkomst tills dess att gästerna skulle hämtas, närmare bestämt 55 minuter, så jag hade bestämt mig för att laga något som gick fort – kantarelldoftande fläskfilé i panna. Ja, inte bara doftande, utan smakande också. Det var ju faktiskt kantareller däri.

Maten fick gott betyg vilket var glädjande eftersom jag inte står i köket så där hemskt ofta…

Till efterrätt hade Vikto gjort koladaim-paj och den var precis hur god som helst. Min kärlek är king.

Tack för en riktigt fin kväll!

en dag tillsammans

En söndag, en vilodag som var just det, på många sätt. En vilodag. Mys, lek och stoj här hemma, precis hela dagen. Grabben på bilden har genom hela dagen totalvägrat allt vad kläder heter och således levt loppan iklädd endast blöja från morgon till kväll.

Jag var iväg i ett par timmar på eftermiddagen dock. Först ett PT-pass med en kund och sedan egen träning. Jag skulle bara värma upp på bandet och plötsligt hade jag kört backintervaller så hårt att jag spydde lite i min egen mun.

Vad är mitt jävla problem?

Jag skulle köra ett lugnt och fint gympass i dag, med lätta vikter och många reps. Istället kör jag backintervaller så hårt att jag mår illa och sen inte ens kan genomföra ett vettigt gympass! Bra, Maria.

Man ska ju inte ens köra cardio före styrketräning, utan efter, så det var ju lite kaka på kaka i dumhet kan man ju säga.

Väl hemma blev det till att göra matlådor till kommande vecka då Vikto tidigare under dagen kom med det briljanta förslaget att vi ska äta ”jättenyttigt” fram till Mallis (vi åker 17:e juni) och jag är ju inte sen att haka på. Så nu jäklar kör vi #fitformallis (haha!) i fem veckor, med väldigt få undantag.

Nu är denna Marian precis illtrött, så vi hörs när vi hörs!

välkomna till 2014

Aston tjugo minuter efter tolvslaget.

Gott nytt år på er, kära läsare!

Ja, Aston höll ut hela kvällen och tyckte att fyrverkerierna var jätteroliga och inte läskiga alls. De var så oläskiga att han faktiskt somnade mitt i när det smällde som mest.

Mammas lilla hjärta.

Vi firade hemma hos oss tillsammans med åtta fina vänner och två barn (tre med Aston) och kvällen kunde knappast blivit bättre. Eller jo, jag kunde tagit fler kort…

Så här såg jag ut i alla fall! Valde mellan guldig paljettklänning och denna härliga svarta från Karen by Simonsen. Det blev den svarta för att det blev roligare med smycken till. Och utsläppt hår!

Jag var extra-kär i Vikto som var så snygg i sin kostym. Älska kostym.

Dukningen. Vi fick låna in lite extra Mateus-assietter av svärföräldrarna, för våra räckte inte till 13 personer. Men det blev bra trots alla regnbågens färger.

Vi hade gjort vår italienska fläskfilé och potatisgratäng och så stod gästerna för snittar, förrätt och efterrätt. Gott som tusan!

Mina hjärtan strax efter tolvslaget. ❤

Riktigt härligt gäng!

Jag önskar er ett riktigt bra 2014! Nu måste jag vila lite. Somnade vid halv sex i morse. Heja mig.

Fler bilder finns på instagram. airamsorb heter jag där.

det här är INTE bra

Rester från i går…

gla missomma!

GLAD MIDSOMMAR GOTT FOLK!

Har verkligen inte hunnit med blogg eller nånting i dag. Har stått i köket hela dagen och det blev hur bra som helst! Haha. Första gången jag gör midsommarlunch nästan på egen hand. Men fick ju massa hjälp, förstås, annars hade jag aldrig hunnit.

Nu ska vi ha det grymt trevligt! Hoppas ni med får det. Puss!

ja, jag är väldigt duktig

I dag har vi varit iväg på Familjecentralen i Vaggeryd på förmiddagen. Himla trevligt! Nya föräldrar och nya barn, för vår del. Kan tänka mig att åka dit igen nu när Småfolket har sommarstängt.

I övrigt har jag mest jobbat i dag. Lagt upp ännu fler smycken på webbshopen, nämligen läderarmbanden nedan.

De passar till både tjejer och killar, kostar endast 99:- och ni hittar dem här.

Annars har vi varit ute på en liten cykeltur (på Astons begäran) och så har jag fixat lite i trädgården. Kan inte riktigt förstå att jag faktiskt tycker att det är roligt med blommor och växter. Det gläder mig att jag i alla fall blivit vuxen på något sätt.

Vårt lilla träd har fått söta blommor omkring sig.

Morötterna verkar trivas!

Nu har jag avslutat denna präktiga dag med att laga mat i form av någon thai-kyckling med bl.a. kokosmjölk och lite citron- och apelsinmynta från vår trädgård och till detta åt jag quinoa. Hoppas att det får godkänt av Vikto också, för jag tyckte att det var jättegott!

Det var dock första och sista gången Aston fick äta quinoa själv. Hej, quinoa överallt…

att äta hälsosamt och ändå unna sig

Ovan ser ni mått och vikt från i dag till vänster och förra måndagen till höger. Åtta dagar, 0,5 kg och mer än tio cm borta från min kropp. Alldeles fantastiskt! Hade jag bara vägt mig hade jag varit jättebesviken, måttbandet gör mig stolt.

Vad har jag gjort? Plockat bort skiten igen. Inget godis och annat ”gott” måndag-fredag, men en hel del kakor och även öl och vin på helgen. Ändå bra resultat! Sen har jag ju tränat ungefär som vanligt;

Måndag; Sjuk, vila.
Tisdag; Krasslig, vila.
Onsdag; Gym – ben och rygg.
Torsdag; 3 km löpning, kort kettlebell-pass.
Fredag; Gym – armar, axlar, bröst och mage + två timmars gräsmatteläggande.
Lördag; Fyra timmars gräsmatteläggande.
Söndag; Vila.

Inget märkvärdigt alls. Det är så lätt bara man vill!

När ni äter hemmagjorda hamburgare kan ni byta ut hamburgerbrödet mot surdegsbröd. Gott och mycket nyttigare! Och hemgjorda pommes kan ni göra även av morötter. Många bäckar små!

det är för oss solen går upp

Finaste sötungen i världen.

Javisst, jag har ju en blogg… Hej!

Jag kan inte direkt påstå att jag varit jätteupptagen med massa annat i dag, men jag har helt enkelt försökt få ut så mycket tid som möjligt tillsammans med mina två killar i dag. Det märks att Aston tycker om när både jag och Vikto är hemma, det blir nästan inget gnäll alls. Mest skratt och stoj och det är så himla härligt.

Dagen kunde ju inte få en bättre start heller – sovmorgon för första gången på nästan två veckor innebar att jag sov till 10:00 och med tanke på att jag la mig strax efter 23, så blev det nästan elva timmars sömn! Helt underbart! Tyvärr är jag jätteförkyld, så jag känner mig dassig ändå, men det hade ju kunnat vara mycket vä

Våfflor har vi minsann gjort i dag! Haha, vi försökte först göra nyttiga, med kokosmjöl istället för vetemjöl, men man kan säga att det gick lite åt helvete. Då försökte jag göra nyttiga muffins av våfflorna som gick åt helvete, men det gick ännu mer åt helvete! Haha, duktig idiot… Men de gamla hederliga frasvåfflorna blev hur goda som helst. Inte lika nyttiga, men nu kände jag för våfflor så då blev det så.

Aston förut, två minuter efter att jag klätt på honom pyjamasen…

Nu har Asse just somnat och vi slappar framför Partaj innan läggdags.

Hoppas att ni haft en fett bra helg! Peace out!

kors i taket

Tog mig för att baka något nyttigt i dag. Det ser ut som något någon skitit ut, men var faktiskt fullt ätbart. Inga onyttigheter whatsoever, men eftersom det är ett ”bakverk” så kan jag låtsas att jag unnar mig något.

Men till nästa gång ska jag förfina receptet något och först när jag är helt nöjd med hur mina nyttiga ”kakor” smakar så kan jag dela med mig av receptet.

Viktigast av allt – JAG bakade. Oj, oj.

burn, baby, burn

I kväll blev det ett gött besök på gymmet igen! Mest fokus på benen, så klart, men det blev även en del annat. Det var inte skönt att bära kassarna från affären när jag var och handlade efteråt, så mycket kan vi väl säga.

Till vänster är passet från i torsdags och till höger kvällens pass. Jag ökar lite i taget på benen, för att knät ska få anpassa sig i lugn och ro. Ännu inga bakslag. Så gött! Hoppas på att få jogga lite på rehab-passet i Jönköping på onsdag.

I affären köpte jag den här och testade lite direkt när jag kom hem, med mild lättyoghurt och banan. Riktigt god! Kan verkligen tipsa om den om man vill ha en müsli utan tillsatt socker. Och den är inte ”god för att vara utan socker”, den är rätt och slätt GOD.

Nu ska jag mysa med min muffins-kille!

snart 7%

Dagens frukost. Gröt gjord på fiberhavregryn, med blåbär och kanel, knäckebröd med smör och kalkon, en kopp kaffe och ett glas mjölk.

Jag är så nyfiken på hur det går för er alla där ute som hakade på 100 nyttiga dagar! Är ni kvar i racet? Är det lätt? Svårt? Lite dåligt med bilder på #100nyttigadagar på instagram, tycker jag. Jag vill ju se hur duktiga ni är och få inspiration!

Här går det hur bra som helst! Helgen har gått över förväntan. Drack ett par glas vin i går, men alkohol är, enligt mina regler, tillåtet på helgerna. I måttliga mängder då.

I går gjorde jag en lite improviserad efterrätt bestående av grädde, lättkesella och en skvätt mjölk som vispats med blåbär och toppas med kanel. Fullt godkänt och inte alls så sött som man kanske är van vid att efterrätter brukar vara.

Själva middagen var superb. Ryggbiff, ugnsbakade rotfrukter (mest morötter), pepparsås och sallad. Hur gott som helst. Och det där vinet – testa det! Fantastiskt.

Så, alltså. Jag är nyfiken på er första vecka. Fill me in!

två saker

I kväll har jag invigt vår nya sauté-panna här hemma. Ja, ni läste rätt – jag, inte Vikto. De här 100 nyttiga dagarna gör något med mig!

Jag var så sugen på wokade morötter, vitkål och broccoli, så jag gjorde det, med fläskfilé, röd paprika och champinjoner med. Kryddade med salt, svartpeppar, chilipulver och cayennepeppar och hade även i några stänk fisksås.

Till detta hade vi bara isbergssallad, gurka, tomat och rödkål med lite olivolja, balsamvinäger och salt.

Det blev förvånansvärt gott för att vara tillagat av moi, heja mig! Känns som en bra sista måltid ifall jag nu skulle gå och dö i morgon under min knä-operation.

Men förhoppningsvis dör jag inte. Tycker vi håller tummarna för det, faktiskt.

Känns lite nervöst inför operationen, men egentligen bara för att jag denna gång inte vet hur det blir efteråt. Allt beror ju på hur skadad menisken är och hur läkaren väljer att laga den. Det kan bli allt från 1-6 månaders rehab. Det är ju lite skillnad. Och handbollen, hur blir det med den? Mycket som står på spel. Jobbigt. Men det får jag ta sen, nu ska jag njuta av sista kvällen med ett någorlunda rörligt knä på ett bra tag.

Peace!

två procent avklarade

Så här mycket frukt och grönt köpte jag väl inte på hela förra året…

Snart två hela dagar avklarade i nyttighetens tecken! Inga problem alls hittills. I dag hade det varit lätt att fuska om jag velat då sjuk-Aston varit fullständigt fastlimmad mot mig precis hela dagen. Väldigt underhållande. Men fuska? Nej. Två knäckebröd med kalkon och kaviar, lättyoghurt och ett glas mjölk till frukost, pasta och köttfärssås till lunch och så en banan alldeles nyss. Mätt och belåten!

Dessutom har jag kommit på ett tillåtet ”fusk”. Astons majskrokar är goda som fasen, tycker jag. De innehåller knappt något mer än luft, så blir jag sugen kan jag ta en sån. Grymt bra!

Hur går det för er andra som hakat på? Lätt? Svårt? Ni som har instagram får gärna använda hashtaggen #100nyttigadagar när ni lägger upp bilder på mat, er själva eller annan pepp! På så vis kan vi följa och stötta varandra på vägen. Det blir alltid lättare om man är fler.

Kram på er!

a few seconds is all it takes

Mycket god middag, bestående av hasselbackspotatis, ryggbiff och chilibea.

Sicket drama vi haft här i dag…

Aston och jag gick upp i morse, strax före sju. Pappa Vikto fick sova, för han var ute i går. Själv sov jag dock också väldigt lite då Vikto väsnades en del i natt, så jag slumrade till lite på soffan medan Aston lekte.

Så hörde jag honom gnälla till och ser hur han kommer gåendes emot mej med en maskindisktablett i munnen. Paniken…

Vitt pulver som smält i hela munnen, jag som skriker på Vikto rakt ut samtidigt som jag springer till kranen i köket och rensar både mun och hals på Aston. Aston som skriker, förmodligen mest av rädsla för sin mamma.

En kaskadspya blev det efter någon minut, men redan innan jag kom fram till Giftcentralen var lilleman vid gott mod och skrattade. Sen har resten av dagen varit hur bra som helst.

Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Som tur var hade jag agerat rätt och kvinnan på Giftcentralen var mycket lugnande och snäll och när hon svarade nej på min fråga ”om han kommer typ dö inom en timme”, så kunde jag andas ut och lugna ner mej.

Förutom denna incident (som jag kommer minnas för resten av mitt liv), har dagen varit helt perfekt. Fina Emma och Jacob kom hit ett par timmar och hade Jacobs tre-åriga brorson med sej. Så himla mysigt. Önskar att vi hann träffas oftare…

Sen har vi bara haft familjemys resten av eftermiddagen/kvällen. Underbart när vi så sällan har en helt ledig dag tillsammans.

Nu ska vi strax sova. I morgon bitti, kl 08.15, går bussen mot Märsta. Kl 15.00 möter vi Skånela i Vikingahallen.

Jag är grymt taggad.

lovely day

Vilken kanondag det har varit! Åh, jag är alldeles salig (och jättetrött)!

Aston har varit på alla sina bästa humör – mysig, glad, busig, söt, you name it. Då är det inte särskilt svårt att vara mamma.

Enda meningsskiljaktigheterna vi haft gäller hans pillande på stereon och Sonosen. Man ser på honom att han vet att han inte får vara där, han bara skiter i det. Onge!

Frida och lille A var här en stund på eftermiddagen och det var, precis som vanligt, jättemysigt (fastän Aston skrämde slag på stackars A hela tiden).

Med sej hade Frida glass och egenplockade blåbär. Jag tackade och tog emot!

Vid fyra bar det av inåt Jönköping för spelarmöte och träning. De båda gick mycket bra, tycker jag. Jag har en go känsla i kroppen! Hoppas resten av tjejerna har det med.

Väl hemma möts jag av att min kärlek först och främst gjort massa underbart god köttfärssås med pasta och sen dessutom höll på att rensa kantareller (som sen skulle förvällas i hundra år, vilket innebar att jag för första gången någonsin ligger i sängen före honom).

Han är en mycket bättre hemmafru än vad jag är.

God natt!

dagen som försvann

Denna måndag är nästan förbi och jag har inte hunnit/prioriterat att blogga förrän nu. Det känns som att vi inte gjort något i dag, ändå har vi gjort en hel del.

Bland annat har jag släpat mej ut på en drygt 6,5 km lång löprunda. Det behövdes. Tungt, var det, men som vanligt skönt efteråt.

Vikto och Aston har lekt med mina gamla Barbie-dockor. Fast Aston lekte mest med Ken, iklädd ljuslila smoking. Ken, alltså. Inte Aston.

Kvällen tillbringades på City Gross i Värnamo och det slutade med insikten om att ifall vi bara slutar skämma bort vår son med burkmat (och skiter i att äta, tvätta och leva, vi också), så har vi ju visst råd med en restresa i sommar…

Men men. Nu ska det ju bli kanonväder i några dagar, så då behövs ju ingen resa.

Hepp!

ren njutning

Jag hann inte ens ta kort innan nästan allt låg i min mage. Alltså, raggmunk och stekt fläsk med lingonsylt…. Finns inte många maträtter som slår detta.

beep-test

Har precis tryckt i mej 903 kalorier. Det behövs med all säkerhet inför kvällens tester. Bl.a. beep-testet ska avklaras.

Jag gör mitt allra bästa för att sänka pressen på mej själv, men det går inte särskilt bra. Jag VET ju att jag inte är bra tränad, jag VET att jag borde vara tvär-sämst av alla i kväll, men jag kan inte acceptera det. Så jag kommer kämpa och pressa mej så hårt, för att åtminstone uppnå ett något sånär godkänt resultat, att jag förmodligen kommer grina.

But so be it! När jag är klar är jag klar och då är det ju inte jobbigt längre. Det är bara jobbigt en liten stund. Det ska jag klara av.

jag vill också malla mej, men jag har ingenting att malla mej för

I gÃ¥r lagade jag mat. ”Lagade”. Skar upp potatis- och morotsklyftor och slängde in kycklingspett i ugnen. That’s how flitig I am. Och nej, vi Ã¥t ju inte allt det där. Det finns nÃ¥got som kallas lunchlÃ¥da.

Tjofadderittan!

Känner mej som helt värdekass och grym pÃ¥ samma gÃ¥ng. Jag vet att jag är en bra mamma. Jag klarar, än sÃ¥ länge, av att vara den förälder jag vill vara, är ganska avslappnad och gör mej inte oumbärlig osv. Men jag är inte en bra ”hemmafru”.

Många pratar och skriver om hur det rådande kroppsidealet får oss kvinnor att må dåligt. Det är förvisso sant, i vissa fall. Personligen mår jag inte det minsta dåligt när jag ser Kenzas gudomliga kropp i bikini, jag beundrar den. Det som får mej att känna mej kass och otillräcklig är bloggar som Underbara Claras. Där man gör allt från grunden. Där man bakar, piffar, dekorerar, tar finbilder, odlar och har sej hela dagarna. När fan hinner de med allt? Jag hinner knappt skita! Jo. Det gör jag visst. Men jag prioriterar det väl inte då, inte förrän jag verkligen, verkligen måste.

SÃ¥ tänker jag att ”Jaaa, men i och för sej sÃ¥ bloggar jag ju. Om jag skiter i det sÃ¥ kanske jag hinner.” men hallÃ¥? De bloggar ju ocksÃ¥! De hinner ändÃ¥!

Så då är alternativen följande;

1. De har världens bästa barn, som är självgående. Alltså de skriker i princip inte alls och om de väl gör det, så tar de tag i saken och byter blöja och matar sej själva.

2. De har en extramänniska (en klon?) hemma som antingen tar hand om ungarna deras eller står för allt det andra (Jaha, ända hit kom jag i ett svep, innan Aston vaknade, det var ju talande för detta inlägget).

3. De knarkar jävligt mycket uppåttjack. (Detta håller jag som ganska otroligt i jämförelse med de andra punkterna.)

Jag försöker, tro inte annat! Jag är ju en person som anser att if there’s a will there’s a way och allt det där. Men jag har varit uppe sen kvart över sex ännu en gÃ¥ng och nu är klockan snart halv tre och det enda jag hunnit med är att äta frukost (med knäckebröd jag inte bakat själv), plocka ur diskmaskinen (ja, tack gode Gud för diskmaskin!), slänga in en tvätt (nej, jag tvättar ju inte för hand, jag) och göra lite örhängen till by airaM. Det är alles. Ja, förutom att ta hand om han den lille som aldrig vill säga vad det egentligen är han vill.

Men nej. Jag är inte bitter. Det är jag inte. Jag vill bara få ur mej det här, att jag känner mej kass som mammaledig och går hemma, men inte hinner med all jävla duktighetsfluffskit och det ska jag inte behöva göra. För jag kan nämligen tänka mej att de allra flesta är mer som mej och mindre som Underbara Clara. Och det är väl inte hennes fel att hon är så satans duktig, men jag tänkte bara ge lite balans i vår kära lilla bloggvärld där man blir utskälld för att man är lite ytlig och inte förkastar botox, men hyllad för att man är lika flitig som en hemmafru på 50-talet.

Jaha. Nehe. Nu ska jag väl äta en banan eller nåt. Och den har jag inte plockat själv.

tårtorna

Här får ni en glimt av de fantastiska tårtorna vi hade på mottagningen efter dopet. Det är min vän Johanna som gjort dem. Hon driver johannabakar.se och levererar till i stort sett hela Götaland som jag har förstått det. ”Kul” att hon först åkte till Skillingaryd i söndags, för hon trodde att dopet var där. Då dog jag lite, i bilen på väg till kyrkan. Lyckligtvis hann hon till mottagningen sen, men dessvärre missade hon dopet. Stackare.

Populära bland barnen.

Jag och Vikto beslutade oss för att helt skita i de 100 dagarna denna dag och äta av tårtorna och cupcakesen som Johanna gjort till vår sons ära. Vi var för nyfikna på hur de smakade. Så vi smakade! Och de smakade ju alldeles himmelskt! Åhh… Tårtorna var fyllda av blåbär, vitchoklad och lemoncurd. Jag hann dock bara få i mej ett par skedar innan det var dags att öppna paket, så jag tog igen det senare på kvällen och åt en hel bit. Underbart!

Muffinsen gick åt som smör. Hälften var med blåbär och vitchoklad med vitchokladfrosting och hälften var kladdkakemuffins med grädde och blåbär. Ja. Vikto har en fetisch för blåbär. Och vitchoklad. Tyvärr hann jag bara smaka på en yttepytteliten bit kladdkakemuffins, för de gick alltså snabbt åt. Men gott. Väldigt gott. Johanna är duktig, kom ihåg henne! Finns även på facebook – Johanna Bakar – Bake a wish.

Trots att jag fuskade hade jag inte gått upp något efter helgen när jag vägde mej i dag. I nästa inlägg ska jag redovisa vikt- och mätsiffror. Spännande!

you are my everything, you are my dreams came true

Goddagens!

Det var inte en ”bra” natt, alltså. Det var inget gnäll eller så, inget skrik, men det var buff och stön varannan timme. En gång när han väckte oss låg han tvärs över spjälsängen, alltså på tvären. Mycket movement nu. Och sen när han fick käk vid tre-tiden låg han bara och flinade och gjorde söta grimaser och då kan man ju inte bli grinig, nej, då kan man bara le tillbaka.

Föräldraträffen i går gick bra. Trevligt att träffa lite nytt folk. Efteråt gick jag och handlade lite och promenerade sen hem. Köks-efterblivna jag gav mej på att laga mat – pasta och kräftstjärtar och räkor med chili och vitlök – och det gick så klart åt helvete. Smakade skit. Men det är väl bra, för då äter man ju inte mer än nödvändigt…

Resten av kvällen tillbringades på golvet med lilleman. På mage, på rygg, på alla möjliga sätt. Vikto intallerade sitt älskade Sonos, som han köpte för tio månader sen och inte kunnat använda förrän nu. Han var, så klart, väldigt lycklig över det.

Som ni ser så har vi inte riktigt kommit i ordning än, men vi tar det litegrann i taget, så att vi hinner få lite mys på kvällarna också. Sen är det ju lite meckigt att fixa allt småpill med gipset i vägen.

Just ja, i morgon ska jag till Värnamo Sjukhus igen och röntga handen, samt träffa en läkare. Undrar vad som ska ske? Blir kul att ta sej dit med buss med start 08.05. Med Aston. Med gipset. Utmaning!